lördag 21 februari 2009

Sondag igen. Min rytm borjar mer och mer anpassa sig till Nairobis. Jag har ett antal ganger tankt skriva om hur det ar pa KENWA, den organisation jag jobbar pa. Det har bara kants som ett sa omfattande inlagg att jag inte har haft tid att gora det och nar jag forsokte i onsdags kom jag inte in pa blogsidan. Saker gar lite langsamt och internet slutar fungera titt som tatt.

KENWA, Kenya Network of Women with Aids ar en ar grasrotsorganisation som bildadades 1993 av fem HIVpositiva kvinnor som upplevde hur de stangdes ute fran sina familjer och samhallet i ovrigt pa grund av sin HIVstatus. Idag ar mer an 5000 HIV+ kvinnor och man medlemmar i KENWA.

Man arbetar pa manga olika plan med Hiv och Aids. Forst och framst bildades natverket for att bekampa stigmat kring HIV och Aids och havda de HIVpoitivas rattigheter. Idag bedriver man forutom detta standigt pagaende arbete, med att forandra manniskors bemotande av manniskor med HIV och Aids aven andra valdigt konkreta verksamheter. Man har drop-in HIVtestning och radgivning, gratis lakarbesok och medicin for de opportunistiska infektioner som nedsatt imunforsvar i samband med HIV kan ge. (Den Antiretrovirala medicinen som man tar for att motverka imunforsvarets nedbrytning ges gratis pa statliga sjukhus). KENWA har ocksa centrum i flera av Nairobis slumomraden. Dar erbjuder man matprogram och viss sjukvard. Matprogrammen serverar frukost och lunch till Hivpositiva som inte kan forsorja sig och sina barn och arbetar med micro-lan och vaxtodling for att ge dessa HIVpositiva utan arbete mojlighet att sjalva forsorja sig och bli oberoende. En annan viktig funktion som KENWA fyller ar den av att vara en gemenskap dar man kan fa stod och hjalp och nagon att prata med. Detta ar man otroligt generosa med. Om man jamfor med svensk sjukvards koer till lakarbesok eller terapi ar detta fantastiskt. Men, men man far inte glomma att deras verksamhet ar totalt beroende av donationer. Till viss del far man statliga medel men mycket av pengarna som gor att organisationen kan fungera kommer fran privat hall. Och denna service ges endast till HIVpositiva. For den som vill lasa mer om KENWA kan man ga in pa hemsidan http://www.kenwa.org/.

Hemma i Sverige tyckte jag att det lat som en intressant organisation och jag ar an mer positiv till den nu nar jag har sett hur allt fungerar i praktiken.

Jag ar en nagot udda fagel pa KENWA med min bakgrund. De flesta som jobbar pa KENWA ar antingen utbildade inom sjukvard eller sociologi. Det finns en del andra utan utbildning pa omradet men jag ar ju klart ensam fran konst-kontexten. De flesta blir forvanade och konfunderade nar jag forsoker forklara vad jag jobbar med i Sverige.

Jag har diverse arbetsuppgifter kan man saga. Ibland jobbar jag tillsammans med den som ar ansvarig for att dela ut matransoner till de som inte bor i slumomradena, men som anda ar beroende av detta stod. Da packar jag deras mat, fyra liter torkad majs, tva liter mungbonor, grotmjol, och ibland ris, beroende pa tillgang. Andra dagar aker jag med en sjukskoterska till nagot av slumomradena och hjalper till att laga lunchen till de som kommer och ater. Det brukar vara majs och kindneybonor som man kokar i ett jattekarl pa en vedeldad kamin. Da hander det aven att jag foljer med pa hembesok hos nagra av de sangliggande patienter som finns i omradet.

Forra veckan var jag med nar tva av de som arbetar men radgivning och HIVtestning akte ut med ett talt och hade drop-in HIVtestning i olika sma samhallen utanfor Nairobi. Det var valdigt intressant att se lite nya platser och vara med pa detta. Jag delade ut informationsblad och jobbade med att fa folk att ga och testa sig. Det tar bara tio minuter for provresultatet att bli klart. Forst far den som ska testas information om HIV och maste forbereda sig pa att kunna ta ett positivt testresultat, darefter gor man testet och fyller i statistikformular. Jag jobbade inte med sjalva testningen och radgivningen utan bara med rekryteringen.

Jag inte direkt ar behovd pa organisationen men jag tycker att det ar valdigt intressant att arbeta med dem.

Nu ska jag aka hem och tvatta klader. Det ar tval och vatten och handkraft som galler. Jag hoppas att vattnet har kommit tillbaka i kranen sa jag slipper kanka in i hinkar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar